Krav och uppföljning

I sitt programarbete formulerar byggherren en mängd olika krav för att få rätt kvalitet i byggnaden, bl a på lufttäthet.

Nedanstående avsnitt är avsedda att ge byggherrar uppslag inför det egna arbetet med att ställa krav och följa upp dessa så att byggnaderna får god lufttäthet. Delar av checklistan och förslagen på krav kan även användas av entreprenörer i samband med exempelvis totalentreprenader. För utförligare hjälpmedel, se kapitel 4 i Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B [Sandberg, Per Ingvar, Sikander, Eva, Wahlgren, Paula, Larsson, Bengt].

Projekteringsskede

Krav 1. En ansvarig för lufttäthetsfrågorna ska anges hos projektören.

Krav 2. Projekteringen ska ge förutsättningar för att byggnaden, med ett bra arbetsutförande under byggtiden, ska uppfylla valt täthetskrav vid 50 Pa tryckskillnad. Se exempel på kravnivåer här.

Exempel på krav som byggherren kan ställa (välj ett alternativ):

Ambitionsnivå 1: Lufttäthet ≤0,2 l/m²s (luftläckagen har liten påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat m m)

Ambitionsnivå 2: Lufttäthet ≤0,4 l/m²s(luftläckagen har viss påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat m m)

Ambitionsnivå 3: Lufttäthet ≤0,6 l/m²s (luftläckagen har påverkan på ventilation, energianvändning, termiskt klimat m m)

Det kan tilläggas att kravet på lufttäthet för passivhus i Sverige är 0,3 l/m²s vid 50 Pa tryckskillnad.

Täthetskrav för fönster och dörrar kan anges separat. Exempelvis kan kravet vara att klass 4 ska uppfyllas avseende lufttäthet enligt EN 14351-1. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad (uppgift anges av leverantören av fönstren/dörrarna).

Krav 3. Projekteringen ska ge goda förutsättningar för lufttäthet som är beständig under byggnadens livslängd.

Krav 4. Projektering för lufttät byggnad ska tydligt redovisas på detaljnivå.

Byggskede

Krav 5: En ansvarig för byggnadens lufttäthet utses av entreprenören.

Krav 6: Arbetsplanering ska utföras där arbetsmoment för lufttät byggnad planeras i samråd med projektör. En plan för egenkontroller av tekniska lösningar och arbetsutförande ska upprättas.

Krav 7: Utbildning av personal på byggarbetsplats (bygg-, el-, ventilation-, VVS-personal) ska genomföras innan arbetena påbörjas.

Krav 8: Resultat från egenkontroller av tekniska lösningar och arbetsmoment ska dokumenteras.

Krav 9: Mätningar och läckagesökning ska genomföras i ett så tidigt skede som möjligt för att möjliggöra förbättringar av lufttätheten.

Krav 10: Verifierande mätning ska genomföras vid färdigställande av byggnadens klimatskal och ska uppfylla täthetskravet vid 50 Pa tryckskillnad.

Mätmetoder och metoder för läckagesökning

Se även avsnitt 4.5 i Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B [Sandberg, Per Ingvar, Sikander, Eva, Wahlgren, Paula, Larsson, Bengt] och Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet [Sikander, Eva, Wahlgren, Paula] (SP Rapport 2008:36). En kortversion av SP Rapport 2008:36 finns i Lufttäthetens lov nr 2 och en kortfattad handbok i Lufttäthetens kontroll (infoskrift från FoU-Väst).

 

Täthetsprovning med en fläkt som monterats i en dörröppning enligt EN 13829. En mindre fläkt av denna typ används oftast vid täthetsprovningar av mindre byggnader eller vid provning av en begränsad del av en stor byggnad.

 

Täthetsprovning med en stor fläkt vars kapacitet klarar stora byggnader såsom industrihallar, kontorsbyggnader m m.

Det är angeläget att lufttätheten utvärderas tidigt i byggprocessen eftersom det då är möjligt att på ett enkelt och effektivt sätt åtgärda problem med lufttätheten. Ett antal metoder för att bedöma lufttäthet finns tillgängliga.

För att kunna förbättra lufttätheten rekommenderas en läckagesökning tidigt i byggprocessen. Senare bör även en kvantifierande täthetsprovning utföras för att följa upp att krav på lufttäthet uppfyllts.

Läckagesökningar som kräver trycksättning av byggnaden och som inte kräver trycksättning beskrivs i Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet [Sikander, Eva, Wahlgren, Paula].

Den föreslagna metodiken för att söka luftläckage är:

  • Välj byggnad eller del av byggnad som är tillräckligt färdigställd för att kunna trycksättas
  • Granska ritningar och gör en okulärbesiktning av byggnaden för att identifiera problemområden
  • Trycksätt byggnaden
  • Utför läckagesökning med en eller flera av följande metoder; den egna handen, lufthastighetsmätare, rök eller värmekamera
  • Identifiera läckageställen och täta dem
  • Skriv läckagerapport och för vidare erfarenheterna
  • Upprepa eventuellt i fler byggnader/lägenheter

För att få ett mått på tätheten i en byggnad krävs en viss grad av färdigställande (att det
lufttäta skiktet är tillräckligt komplett). I en del fall kan byggnaden täthetsprovas enligt
standard men i många fall krävs speciella åtgärder. Orsaken kan vara att man inte kan
bygga upp tillräckligt tryck i byggnaden, antingen för att byggnaden är för otät (möjligtvis
inte färdigställd) eller för att byggnaden är för stor och fläktkapaciteten inte är tillräcklig
för att skapa en tryckskillnad på 50 Pa som krävs enligt standard.

Metoder som kan vara aktuella för täthetsprovning är:

  • Den standardiserade metoden för verifiering av en byggnads lufttäthet presenteras i EN 13829:2000. Metoden innebär att ventilationsdon tätas och en fläkt monteras i en öppning, oftast en dörr. Med hjälp av fläkten påförs ett över- respektive undertryck i byggnaden. Flödet som behövs för att åstadkomma en viss tryckskillnad över klimatskalet mäts. När det kommer till stora byggnader behövs större fläktar. Vid bl a SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut finns fläktar med tillhörande utrustning som har en kapacitet av cirka 70 000 m³/h. Vid stora hallar kan även två sådana stora fläktar användas för täthetsprovning.
  • Extrapolering av mätvärden. Tätheten mäts vid en lägre tryckskillnad över klimatskalet och mätvärdena extrapoleras till en täthet vid 50 Pa.
  • Täthetsprovning med hjälp av byggnadens ventilationssystem. För att skapa en tryckskillnad över klimatskalet används byggnadens eget ventilationssystem. Detta kan kombineras med en extern fläkt.
  • Täthetsprovning av en brandcell. Istället för att prova en hel byggnad provas en del av en byggnad. Det finns flera sätt att hantera de inre läckagen och metoden har varierande noggrannhet.
  • Spårgasmätning. Denna metod används oftast för att undersöka ventilationssystemets funktion men det är också möjligt att utvärdera lufttäthet. Metoden är något mer komplicerad och utrustningskrävande än ovanstående metoder.
  • Provning av enstaka byggnadsdel. I vissa fall är det inte möjligt att trycksätta vare sig en hel byggnad eller en brandcell. Då kan det vara nödvändigt att mäta tätheten hos en byggnadskomponent eller del av sådan.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 857, 501 15 Borås, Tel 010-516 50 00, E-post info@sp.se