Konsekvenser av luftrörelser och otätheter

Allmänt sett kan man peka på ett antal negativa konsekvenser av otätheter och luftrörelser. I Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B finns denna sammanställning:

 

   Konsekvens
Energi Ökad energianvändning, transmissionsförluster
Ökad energianvändning, ventilationsförluster
Komfort Drag
Kalla golv
Fukt Skador av fuktkonvektion
Luftkvalitet Funktion hos ventilationssystem
Spridning av lukter, partiklar, gaser inklusive radon
Annat Frysrisk hos installationer
Försämrad ljudisolering
Brandspridning

 

Här pekar vi i främst på risken för skador genom fuktkonvektion, se även Fukttransport.

Fuktkonvektion kan ge allvarliga fuktskador

Inneluft som läcker ut genom otätheter i byggnadsskalet kyls av. Om temperaturen sjunker till daggpunkten kondenserar vattenånga ur luften och fukt ansamlas i byggnadskonstruktionen. Mekanismen brukar kallas fuktkonvektion. Den kan ge allvarliga fuktskador eftersom ganska stora mängder fukt kan kondensera under kort tid. Mest utsatta är byggnadens övre. Där råder ofta ett invändigt övertryck på grund av termisk drivkraft.

Det kan bli kondens av luftrörelser om:

  • inneluften är fuktig
  • luften pyser ut
  • det är otätt
 
 Fuktkonvektion som beskrivits här med utläckande inneluft gäller kalla och tempererade klimat. I varma klimat uppstår samma problem när varm, fuktig luft läcker in i kallare (luftkonditionerade) delar av byggnaden.

Det krävs tre förutsättningar för fuktkonvektion:

  • Fukt i luften
  • Lufttrycksskillnad (övertryck på varma sidan)
  • Otätheter i byggnadsskalet

God lufttäthet minskar riskerna

Fukt i luften finns alltid. Lufttrycksskillnader finns också alltid i åtminstone någon del av byggnaden. Termisk drivkraft, vindpåverkan och ventilationssystemet ger alla upphov till tryckskillnader. Alltså återstår endast att säkerställa god lufttäthet för att undvika fuktskador genom fuktkonvektion.

I Boverkets byggregler, BBR, anges som allmänt råd i 6:531 Lufttäthet bl a: ”För att undvika skador av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader”.

Svårt täta alla läckor

I befintliga hus kan det vara mycket svårt att hitta och täta alla läckor. En sista utväg kan vara att aktivt påverka tryckbilden för att undvika övertryck på varma sidan. Ett exempel på lösning som provats vid otäta vindsbjälklag och fuktskador på vinden är att använda en tilluftsfläkt till vindsutrymmet. Det reducerar eller eliminerar det invändiga övertrycket.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 857, 501 15 Borås, Tel 010-516 50 00, E-post info@sp.se